Det enda kungahuset jag respekterar är UGK

Jag vill verkligen inte kasta fler vedträn på den här elden, men det går verkligen inte, på inget sätt, att komma undan det. Inte om man bor i Stockholm, och gillar att vistas utomhus, i alla fall. Eller om man råkar titta åt någon slags mediakran, vare sig det är statligt finansierad television, reklamfinansierade magasin eller nåt program om sex och samlevnad på p3.

Eller, om man nu råkar vara sådan, på något annat sätt gillar att ta sig igenom vardagen med ögonen öppna.

Det ironiska i det hela är att det handlar om ett evenemang för sådana människor som verkar vilja ta sig igenom vardagen blundandes.

Någonstans är det ju lite motsägelsefullt att levandes i ett demokratiskt samhälle, skilt från kyrkan, hylla ett statsskick som går tillbaka till feodaltiden och som menar att makten inte bara tilldelas av en högre makt — en Gud av något slag, utan också är på livstid och går i arv.

Detta är ju dock självklarheter, även för monarkins supportrar. De svarar med att rycka på axeln, mumla något oklart om fördelarna för turistindustrin och springer ner till Skeppsbron, viftar med flaggor och tycker att det är romantiskt.

Det är sådan självklar människoplågeri att föda in en människa i en sådan familjestruktur. Kändisbarn får åtminstone knarka — prinsar och prinsessor får inte ens vara utsvävande i sin sexualitet. Kungen, drottningen, prinsen och prinsessorna är inte längre människor, de är lite som cirkusdjur, man plockar fram dem och tittar på dem, beundrar dem, och låtsas att de inte mår dåligt. Men argumenten biter inte.

Det är lite som med Sverigedemokrater, det går inte att motarbeta dem med logik eftersom deras motiveringar från början inte är logiska.

Men! Det finns numera hopp för oss demokrater och republikaner.

Dels så är det ganska tydligt att den svenska monarkin kommer gå under av sig själv. Kronprinsessan Victoria är ju allmänt ansedd som den empatiska och smarta i familjen, den så att säga skarpaste kniven i monarkilådan. Men, den verkar vara en ganska slö sådan ändå — valet av denne gymnastikentusiast, med 0.1 som högskoleprovresultat, tyder ju på vilken nivå av intellektuellt motstånd man lägger sig på. För att fortsätta med köksredskapsmetaforerna är det bara smörknivar kvar i lådan.

Relationerna mellan kungahuset och Mannen På Gatan skaver redan i fogarna, sen Kungen valde en drottning — som var utlänning! Och vägrar prata svenska! — som inte riktigt överrensstämde med gängse uppfattning om hur det skulle vara. Tänk hur kungaparet benämns i allmäna ordalag: Kungen och Silvia. Inte Gustav och Silvia, inte Kungen och Drottningen. Nej, Kungen — vår Konung! — och Silvia.

Men förutom det, så har man ändå liksom ryckt på axlarna. Han är ju rätt charmig, den där Kungen. Säger fel ibland, feströker, gillar att köra bil fort. Är lite som folk är mest! Förutom att hans socialbidrag är några miljoner över alla andras då. Och så länge inte Expressen och Aftonbladet rapporerar om hans älskarinnor (eller Drottningens alzheimer) så kan man titta på fasaden, cirkusdjuren, nationsprydnaderna.

Undersökningarna visar att stödet för monarkin puttrar fram på strax över majoriteten, möjligtvis något sinande, men ingen panik. Då bestämmer man sig för att ett publikt giftermål mellan två ocharmiga douchebags är precis vad man behöver!

Sagt och gjort, man utannonserar giftermålet, ger de förlovade tu halva Hagaparken, och stänger av Stockholms innerstad i två jävla veckor.

Jag tror inte man kan göra monarkin en större otjänst, i alla fall så länge logiska argument inte biter.

4 thoughts on “Det enda kungahuset jag respekterar är UGK

  1. Hade en diskussion på jobb kring detta…Där mina kollegor ansåg att Kungens miljoner är en liten summa att betala om man tänker hur mycket han genererar för Sverige som representant och detta bröllopet med all turism etc…Är inte riktigt bra på skriva som du Simon. Men grym artikel, skönt att någon kan sammanfatta mitt hat mot Kungafamiljen på ett sånt elegant och tydligt sätt!

    “Någonstans är det ju lite motsägelsefullt att levandes i ett demokratiskt…
    …Gud av något slag, utan också är på livstid och går i arv.”

    Riktigt bra sammanfattning där, ett argument jag önskar jag hade haft just den stunden vi diskutera det på jobb. En av dem t o m sa, det är charmigt, trevligt, vad fan är det för jävla svar?

    Anser kungafamiljen vara en gammal tradition och det är en tradition att bryta en tradition!

    Grymt skrivet Simon, mycket bra blogg, bara en sak, större typsnitt ya0! 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published.